min älskade farmor...

...fick i fredags kväll flytta hem till himlen. Hon var den bästa

farmor man kan tänka sig, för mig var hon bara inte farmor utan även min bäste vän. Jag kunde prata med henne om allting och hon hade alltid något uppmuntrande att säga. Min farmor var en riktig kristinna, hon vandrade med Jesus varje dag, vilket avspeglade hennes liv på alla sätt och vis. Hon satte alltid andra före sig själv då hon alltid hjälpte sina medmänniskor, hon var aldrig den som klagade eller pratade illa om någon. Hon ville visa Guds kärlek till dem hon mötte.

Jag och farmor träffades ofta, vi pratade med varandra fler ggr i veckan och ibland flera ggr per dag. Saknaden är stor känns så konstigt att inte kunna prata mer med henne och inte heller få åka till henne och hälsa på. Jag är övertygad att vi en dag kommer att träffas igen. Farmor har fått gått igenom många svåra saker men hon har inte tappat sin tro utan hämtat kraft ifrån Gud, hennes tro har stärkt och hjälpt henne.

En vän till mig sa en gång när hon skulle beskriva min farmor " hon har hela himlen i sin handväska". Denna beskrivning tycker jag stämmer bra in på farmor. Min farmor bar en skatt i sitt hjärta, och detta ville hon förmedla till alla hon träffade.

Ett verksamt liv

har slocknat ut

En flitig hand har domnat

Din arbetsdag

har nått sitt slut

Och i Guds hand

Du somnat

Din kära stämma

tystnat har

Men vackert står

Ditt minne kvar

Tack lilla Farmor

för åren som gått

Tack för all kärlek

och omsorg jag fått

Tack för all ömhet

och vänlighet stor

Tack för allt

De här två dikterna stod i går i dödsannonsen i tidningen. I den andra dikten har jag bytt mor till farmor.